ETC biokol

Biokol är framtidens lagringslösning

Vår biokol är gjord av träflis som kommer från närområdet och är även fermenterad med vår egen växtnäring. På det sättet tillsätter man både näring och mängder av nyttiga mikrober och svampar till den befintliga jorden.

Användningsområden

Vår biokol är fermenterad med vår egen växtnäring. På det sättet tillsätter man både näring och mängder av nyttiga mikrober och svampar till den befintliga jorden vilket gör den lämpad att användas till en mängd olika användningsområden.

Det här kan du använda vår biokol till

Skelettjordar för trädplanteringar
Inblandning i jordar vid trädplantering eller befintliga träd. I projektet rest till bäst kunde man, vid en nyetableringar av träd, mäta en årlig ökning av stamomkretsen på 35 procent i jämförelse med jordar utan biokol. Man hade då en inblandning på 50 procent biokol i jorden.
Inblandning i växtbäddar; perennrabatten, buskplanteringar med mera.
Urnor, där biokolen kan minska urlakning av näring, samt hålla fukten bättre.
Växthusbäddar, ökad tillväxt och ökad skörd.
Dagvattenbäddar. Biokol binder tungmetaller lika effektivt som näring. Genom att anlägga en dagvattenbädd så kan man rena dagvattnet genom en växtbädd med en jord med biokol.
Tillskott i lätta jorda till exempel takjordar. Biokol är ett lätt material, som i tuffa miljöer som sedumtak, så är biokol ett substrat som både är lätt, och samtidigt håller kvar fukt och näring.
Jordbruket. Jordar med sandjord kan vinna en hel del på att blandas upp med biokol just på grund av dess förmåga att hålla fukt och näring kvar i jorden. Man har sett att i problemjordar kan biokolen ge en tillväxtökning på 33 procent vid en tillförsel på 2 kilo biokol/kvadratmeter
Gräsytor. Biokolets funktion att binda fukt och näring gör att rötterna söker sig neråt till biokolen, och ger mer slitstarka och torktåliga ytor.

Innehållsförteckning

Biokol producerat av organiskt material, vatten, ekologisk rörsockermelass, aktiva kväve- och CO₂ fixerande fotosyntesbakterier: Rhodopseudomonas palustris, Rhodospirillum rubrum.

Mjölksyrebakterier: Lactobacillus plantarum, Lactobacillus casei.

Jästsvamp: Saccharomyecs cerevisiae.

Så fungerar ETC Biokol

ETC Biokol är producerade i Katrineholm på ETC Solpark. Vår biokol är gjord av träflis som kommer från närområdet. Fliset förbränns syrefritt i temperaturer över 700 grader och ger ett biokol med en struktur som passar väldigt bra till just växtbäddar. Vi har valt att ladda biokolen med vår fermenterade näring, på det sättet tillsätter man både näring och mängder av nyttiga mikrober och svampar som kan ympas in i den befintliga jorden. Detta gör vår biokol till en unik produkt.

Ett organiskt material

Biokol är organiskt material som har förbränts i höga temperaturer i syrefri miljö. För att kallas biokol måste temperaturerna komma upp i minst 350 grader. Tumregeln är att ju högre temperatur, desto renare blir slutprodukten. Genom att man förbränner organiskt material i en pyrolys så kan en stor del av kolet omvandlas till en mer beständigt produkt – biokol. Biokol bryts ner extremt långsamt, man brukar säga att det har en halveringstid på mellan 150–5000 år. Man har på så sätt markant bromsat eller fördröjt utsläppet av koldioxid. Eftersom förbränningen sker i väldigt höga temperaturer försvinner bakterier, kemikalier, virus, läkemedel, hormoner osv. Även en del tungmetaller försvinner vid förbränningen, beroende på vilken temperatur biokolen har förbränts i. Om pyrolysen sker vid tillräckligt hög temperatur, över 700 grader, så förångas kadmiumföreningar i stor utsträckning. Detta gäller även kvicksilver och i viss mån även bly och zink.

Ett sätt att utnyttja restprodukter

Man kan göra biokol av allt organiskt material, träflis, rötslam, parkavfall, tång, alger osv. Beroende på vad man förbränner, så kan biokolen se lite olika ut.

All biokol har dock detta gemensamt:

Det är stabila och reagerar inte kemiskt med sin omgivning.
Biokolets porositet ger en hög vattenhållande kapacitet. Den kan till exempel absorbera vätska 5 gånger sin egen vikt. Porositeten skapar också lämpliga livsmiljöer för mikroorganismer.
Den stora ytarealen ger en så kallad hög katjongutbyteskapacitet.

Biokol och odling

Biokolet har genom sin katjonutbyteskapacitet en förmåga att binda till sig näringsämnen. Den viktiga skillnaden är att den både binder och ger tillbaka näringen. På så sätt kan biokol minska urlakning av kväve i jorden och skapa en jämnare näringstillförsel. Biokolet hjälper också till att bygga en långsiktig struktur i jorden, i och med det göra den mer syrerik. Förutom att binda koldioxid, hjälper kolet till att bygga en struktur i jorden, och i och med det göra den mer syrerik. Den binder dessutom vatten på ett effektivt sätt, vilket gör att man kan minska bevattningen. Den här funktionen är något som gör stor skillnad vid etablering av växter. Biokolen verkar vara mikrobernas bästa vän, där får de en utmärkt livsmiljö, och initialt även en del mat i form av lättlösliga näringsämnen.

Laddad biokol

När man tillsätter oladdad kol till marken kan det initialt bli en negativ effekt då biokolen kommer att binder till sig sig näringen som finns i jorden, växterna kan då till en början få näringsbrist. För att undvika detta brukar man ladda kolet med någon form av näring eller ge en extra kvävegiva i samband med tillförsel till jorden: man ger då cirka 1,5-2 gånger mer än vad man normalt ger vid gödsling.